Nyckelkompetens 1

Kommunikation på modersmålet

Definition: Kommunikation på modersmålet är förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka tankar, känslor och fakta (dvs. att lyssna, tala, läsa och skriva) samt språklig interaktion i lämplig form i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang – utbildning, arbete, hem och fritid. (Det kan konstateras att det för många människor inte är modersmålet som är det officiella språket i det land där man bor, samtidigt som förmågan att kommunicera på ett officiellt språk är en förutsättning för man ska kunna delta i samhället.)

Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för denna kompetens

Kommunikation på modersmålet innebär att personen besitter vissa kunskaper när det gäller grundläggande ordförråd, funktionell grammatik och språkets funktioner. Man är också medveten om de olika formerna av verbal interaktion, olika litterära och icke-litterära texter, vad som kännetecknar olika stilnivåer, språkets föränderlighet samt kommunikation i olika sammanhang.

Man ska också ha de färdigheter som behövs för att kommunicera i tal och skrift i en rad olika kommunikationssituationer och följa och anpassa sin egen kommunikation till de krav som situationen ställer. Kompetens på detta område omfattar också förmågan att läsa och skriva texter av olika slag, att söka, samla in och bearbeta information, att använda hjälpmedel, att formulera och uttrycka sina argument på ett sätt som är övertygande och lämpligt för sammanhanget.

En positiv attityd till kommunikation på modersmålet innebär en fallenhet för kritisk och konstruktiv dialog, en förmåga att bedöma estetiska kvaliteter och en vilja att sträva efter att uppnå dem samt ett intresse för samverkan med andra.

Nyckelkompetens 2

Kommunikation på främmande språk

Definition: Kommunikation på främmande språk inbegriper ungefär samma kunskaper och färdigheter som kommunikation på modersmålet. Kommunikation på främmande språk kräver också kompetens i fråga om t.ex. förhandlingsteknik och interkulturell förståelse. På individplanet varierar kunskapsnivån alltid mellan de fyra aspekterna, mellan olika språk och beroende på personens bakgrund, miljö, behov och intressen.

Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för denna kompetens

Kompetens i flera språk eller främmande språk innebär att personen besitter vissa kunskaper när det gäller ordförråd och funktionell grammatik och att han eller hon är medveten om de olika formerna av verbal interaktion och vad som kännetecknar olika stilnivåer. Kunskaper om sociala konventioner, kulturella aspekter och språkets föränderlighet är också viktiga.

Väsentliga färdigheter omfattar förmågan att förstå talade budskap, att inleda, upprätthålla och avsluta samtal samt att läsa och förstå texter anpassade efter individens behov. Man ska också kunna använda hjälpmedel och lära språk informellt som en del av livslångt lärande.

En positiv attityd innebär en förståelse för kulturella skillnader och mångfald samt ett intresse för språk och interkulturell kommunikation.

Nyckelkompetens 3

Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens

Definition:
A: Matematiskt kunnande är förmågan att med hjälp av de fyra räknesätten och bråktal lösa en rad problem i vardagssituationer genom huvudräkning och skriftlig uträkning.
B: Vetenskaplig kompetens är förmågan och beredvilligheten att använda den vetenskapliga kunskapsbasen och vetenskapliga metoder för att förklara naturens värld i syfte att identifiera frågor och dra slutsatser på vetenskaplig grund. Båda kompetensområdena innebär dels kunskaper om de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.

Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för denna kompetens

A: Bland väsentliga kunskaper i matematik ingår goda kunskaper om tal, måttenheter och strukturer, grundläggande beräkningar och grundläggande matematiska framställningssätt samt kunskaper om matematiska termer och begrepp och de frågor som matematiken kan besvara.

Man bör ha de färdigheter som behövs för att tillämpa grundläggande matematiska principer och processer i vardagssituationer, både hemma och på arbetet, och för att följa och bedöma matematisk argumentation. Man bör kunna föra ett matematiskt resonemang, förstå matematiska bevis och kommunicera på ett matematiskt språk samt använda lämpliga hjälpmedel.

En positiv attityd när det gäller matematik grundar sig på respekt för sanningen och en beredvillighet att undersöka orsakssamband och bedöma deras validitet.

B: När det gäller vetenskap och teknik inbegriper de väsentliga kunskaperna grundläggande principer för naturens värld, grundläggande vetenskapliga begrepp, principer och metoder samt teknik och tekniska produkter och processer. Man bör ha kunskaper om vetenskapliga framsteg, de begränsningar och risker som är förknippade med vetenskapliga teorier, tillämpningar och teknik i samhället i stort (t.ex. när det gäller beslutsfattande, värderingar och frågor som rör moral och kultur), både inom särskilda vetenskapliga områden som medicin och när det gäller hur vetenskap och teknik påverkar naturen.

Bland färdigheterna kan nämnas förmågan att använda tekniska verktyg och maskiner och vetenskapliga uppgifter för att uppnå ett mål, fatta ett beslut eller dra en slutsats på grundval av vetenskapliga belägg. Man bör också ha kännedom om väsentliga inslag i vetenskapliga undersökningsmetoder och kunna förmedla de slutsatser som dragits och de resonemang som förts.

Kompetens på detta område innefattar också en attityd som präglas av kritisk bedömning och nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.

Nyckelkompetens 4

Digital kompetens

Definition: Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.

Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för denna kompetens

Digital kompetens kräver goda kunskaper om hur informationssamhällets teknik fungerar och om den roll tekniken spelar och de möjligheter den ger i vardagslivet, både hemma och på arbetet. Här ingår centrala datortillämpningar som ordbehandling, kalkylprogram, databaser, lagring och hantering av information samt kunskaper om de möjligheter som skapas genom användningen av Internet och kommunikation via elektroniska medier (e-post, nätverksverktyg) för rekreation, informationsdelning och samarbetsnätverk, lärande och forskning. Man bör också känna till hur informationssamhällets teknik kan stödja kreativitet och innovation samt vara medveten om frågor som rör den tillgängliga informationens validitet och tillförlitighet och etiska principer för interaktiv användning av denna teknik.

De färdigheter som behövs är förmågan att söka fram, samla in och bearbeta information och använda den på ett kritiskt och systematiskt sätt och att kunna bedöma dess relevans och skilja mellan den fysiska och virtuella verkligheten, samtidigt som man är medveten om de samband som finns mellan dem. Man bör ha de färdigheter som behövs för att producera, redovisa och förstå komplex information och förmågan att skaffa sig tillgång till, söka fram och använda Internetbaserade tjänster. Man bör också kunna använda informationssamhällets teknik som stöd för kritiskt tänkande, kreativitet och innovation.

Användningen av informationssamhällets teknik kräver en kritisk och reflekterande attityd när det gäller information och ansvarsfull användning av interaktiva medier. Ett intresse för att engagera sig i olika grupper och nätverk för kulturella, sociala eller yrkesrelaterade ändamål stöder också kompetensen.

Nyckelkompetens 5

Lära att lära

Definition: “Lära att lära” är förmågan att ägna sig åt lärande och visa uthållighet i detta avseende. Man bör kunna organisera sitt eget lärande, bl.a. genom effektiv användning av tid och information, både individuellt och i grupp. “Lära att lära” syftar till att få människor att bygga vidare på befintliga kunskaper och tidigare livserfarenheter för att utnyttja kunskaper och färdigheter i en rad olika tillämpningssituationer – hemma, på arbetet och inom utbildningen. Motivation och självförtroende har avgörande betydelse för individens kompetens på detta område.

Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för denna kompetens

Om lärandet är inriktat på särskilda mål som rör arbete och karriär bör man ha kunskap om den kompetens och de kunskaper, färdigheter och kvalifikationer som krävs. “Lära att lära” innebär alltid att man är medveten om sina bästa inlärningsstrategier, starka och svaga sidor när det gäller färdigheter och kvalifikationer samt att man kan söka fram de utbildningsmöjligheter och den vägledning eller det stöd som finns att tillgå.

Färdigheter på detta område innebär att man först förvärvar grundläggande färdigheter som läs- och skrivkunnighet, matematiska färdigheter och IKT-färdigheter som krävs för vidare lärande. Med denna grund kan man sedan få tillgång till, förvärva, bearbeta och ta till sig nya kunskaper och färdigheter. Det kräver att man kan hantera sina inlärnings-, karriär- och arbetsmönster på ett effektivt sätt och i synnerhet att man visar uthållighet när det gäller lärande, klarar av att koncentrera sig längre stunder och kan göra en kritisk bedömning av lärandets syften och mål. Man bör kunna anslå tid till självständig inlärning och visa god självdisciplin och även kunna samarbeta inom inlärningsprocessen, utnyttja de fördelar som en heterogen grupp ger och dela med sig av inlärningsresultatet. Man bör kunna utvärdera sitt eget arbete och söka rådgivning, information och stöd om så behövs.

En positiv attityd inbegriper motivation och självförtroende när det gäller att ägna sig åt lärande genom hela livet och uppnå goda resultat. En attityd inriktad på problemlösning stöder både lärande och individens förmåga att hantera problem och förändringar. I en positiv attityd ingår också viljan att bygga vidare på befintliga kunskaper och tidigare livserfarenheter för att hitta möjligheter att lära och tillämpa lärande i en rad olika situationer.

Nyckelkompetens 6

Interpersonell, interkulturell och social kompetens samt medborgerlig kompetens

Definition: Denna kompetens omfattar alla beteendeformer som hjälper individen att delta i samhällslivet och arbetslivet på ett effektivt och konstruktivt sätt – särskilt med tanke på att samhället i allt större utsträckning präglas av mångfald – och vid behov lösa konflikter. Medborgerlig kompetens ger individen möjlighet att delta fullt ut i samhällslivet med goda kunskaper om samhälleliga och politiska begrepp och strukturer och ett engagemang för aktivt och demokratiskt deltagande.

Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för denna kompetens

A:
Personlig och social välfärd kräver kunskaper om hur människor kan uppnå optimal fysisk och mental hälsa, även som en resurs för den egna familjen, och kunskap om hur en sund livsstil kan bidra till detta. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs att man förstår de sociala koderna och är medveten om vilka beteenden som är acceptabla i olika grupper och miljöer (t.ex. på arbetet). Man bör också vara medveten om grundläggande begrepp som rör individen, grupper, arbetsorganisationer, jämställdhet, samhälle och kultur. Det är viktigt att förstå multikulturella och socioekonomiska aspekter av det europeiska samhället och hur nationella kulturella identiteter samverkar med den europeiska identiteten.

Kärnan av denna kompetens är färdigheter när det gäller att kommunicera på ett konstruktivt sätt i olika miljöer, att uttrycka och förstå olika åsikter, förhandla med förmågan att skapa förtroende och känna empati. Man bör också kunna hantera stress och frustration och kunna uttrycka detta på ett konstruktivt sätt samt skilja mellan privata och yrkesrelaterades fären.

När det gäller attityder grundar sig kompetensen på samverkan, integritet och förmågan att göra sig gällande. Det krävs ett intresse för socioekonomisk utveckling, interkulturell kommunikation och värdemångfald. Man bör dessutom kunna respektera andra och vara beredd att både släppa på fördomar och kompromissa.

B:
Medborgerlig kompetens är baserad på kunskap om begreppen demokrati, medborgarskap och medborgerliga rättigheter samt medvetenhet om hur de kommer till uttryck i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och internationella deklarationer och hur de tillämpas av olika institutioner på lokal, regional, nationell, europeiska och internationell nivå. Det är viktigt att ha kunskap om viktiga händelser, utvecklingstendenser och de krafter som drivit utvecklingen i det egna landets historia, i Europas historia och i världshistorien och att känna till de sociala och politiska rörelsernas syften, värderingar och politik.

Färdigheter på det här området innefattar förmågan att på ett effektivt sätt samverka med andra på det offentliga planet, visa solidaritet och ett intresse för att lösa problem på det lokala planet och i samhället i stort. Det krävs kritiskt och kreativt tänkande och ett konstruktivt deltagande i aktiviteter på lokal nivå och beslutsfattande på alla nivåer – från lokal till nationell och europeisk nivå, särskilt genom deltagande i val.

Fullständig respekt för mänskliga rättigheter, inbegripet jämställdhet, som en grundval för demokrati, kunskaper om och förståelse för skillnaderna mellan värdesystemen bland olika religiösa och etniska grupper lägger grunden för en positiv attityd. Det innebär också att man visar samhörighet med sitt samhälle, sitt land, EU och Europa i allmänhet och (sin del av) världen och att man är beredd att delta i demokratiskt beslutsfattande på alla nivåer. Konstruktivt deltagande innefattar också medborgerlig verksamhet, stöd till mångfald i samhället, social sammanhållning och en hållbar utveckling samt en vilja att respektera andras värderingar och integritet.

Nyckelkompetens 7

Företagaranda

Definition: Företagaranda är individens förmåga att omvandla idéer till handling. Det innebär kreativitet, innovation och risktagande och förmågan att planera och leda projekt för att uppnå de mål som ställts upp. Detta är ett stöd för alla i vardagslivet (både hemma och ute i samhället) och gör arbetstagarna både mer medvetna om det sammanhang de verkar i och mer benägna att utnyttja de möjligheter som står till buds. Det är också en grund för mer specialinriktade färdigheter och kunskaper som företagare behöver för att etablera en social eller kommersiell verksamhet.

Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för denna kompetens

Det krävs kunskaper om tillgängliga möjligheter för privat, yrkesmässig och/eller affärsmässig verksamhet, inbegripet övergripande kunskaper om de sammanhang i vilka människor lever och verkar, t.ex. att i stora drag känna till hur ekonomin fungerar och vara medveten om de möjligheter och utmaningar som en arbetsgivare eller organisation står inför. Man bör också ha kännedom om företagens etiska ansvar och hur de kan agera positivt för t.ex. rättvis handel eller socialt företagande.

Färdigheter på detta område innefattar aktiv projektledning (t.ex. när det gäller att planera, organisera och leda arbetet, ledarskap och delegering, analyser, kommunikation, rapportering, utvärdering och dokumentering) samt förmågan att arbeta både självständigt och i grupp. Det krävs också ett gott omdöme när det gäller att fastställa sina egna starka och svaga sidor och att göra bedömningar och, om lämpligt, ta risker.

En attityd präglad av företagaranda kännetecknas av initiativtagande, aktivt engagemang, oberoende och innovation både i privatlivet och i samhällslivet och på arbetet. Det krävs också motivation och beslutsamhet för att uppnå de mål som fastställts, oavsett om det gäller personliga mål, syften som man strävar efter att uppnå tillsammans med andra och/eller mål som fastställts på arbetsplatsen.

Nyckelkompetens 8

Kulturella uttrycksformer

Definition: En god uppfattning om betydelsen av kreativa uttryck när det gäller idéer, erfarenheter och känslor i olika medier, inbegripet musik, scenkonsterna, litteratur och de visuella konsterna.

Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för denna kompetens

Kunskaper på kulturområdet innefattar grundläggande kunskaper om centrala verk i kulturhistorien, inbegripet samtida populärkultur som en viktig del av människans historia inom ramen för det nationella och europeiska kulturarvet, och deras plats i världen. Det är viktigt att förstå den kulturella och språkliga mångfalden i Europa (och de europeiska länderna) och behovet av att bevara denna mångfald samt att förstå utvecklingen av den allmänna smaken och estetiska aspekters betydelse i vardagslivet.

Kulturella färdigheter avser både förståelse och uttryck – att skapa egna konstnärliga uttryck genom en rad olika medier allt efter den inneboende förmågan samt att som åskådare bedöma och njuta av konstnärliga verk och föreställningar. Bland färdigheter på det här området ingår också förmågan att relatera de egna åsikterna i fråga om kreativitet och kreativa uttryck till andras och att identifiera och utnyttja ekonomiska möjligheter inom kulturell verksamhet.

En stark identitetskänsla är grunden för respekt och en öppen attityd när det gäller mångfalden av kulturella uttrycksformer. En positiv attityd sträcker sig också till kreativitet och viljan att odla sin estetiska förmåga genom konstnärliga uttryck och ett intresse för kulturlivet.

Nyckelkompetens 9

Den livsåskådningsmässiga plattformen

Definition: En god uppfattning om betydelsen av kreativa uttryck när det gäller idéer, erfarenheter och känslor i olika medier, inbegripet musik, scenkonsterna, litteratur och de visuella konsterna.

Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för denna kompetens

Kunskaper om livsåskådningar innefattar grundläggande kunskaper om de stora tänkarna inom världsreligionerna, inbegripet kunskaper om viktiga personer och organisationer där man lever och i ett Europeiskt perspektiv. Det är viktigt att man kan förstå hur dessa livsåskådningar överlappar, sammanhänger och kontrasterar mot varandra.

Färdigheter på detta område avser både förståelse och uttryck. I olika sammanhang ska man kunna ta del av och ge uttryck för existentiella erfarenheter. Bland färdigheterna ingår också förmågan att relatera sin egen livsåskådning ifråga om innehåll och uttryck till andra människors.

En stark egen identitet är grunden för respekt och en öppen attityd när det gäller mångfalden av livsåskådningar. En positiv attityd sträcker sig också till att ständigt vilja bygga vidare på sin livsåskådningsmässiga plattform och att i dialog med andra bidra till ett gott klimat som kan ta hand om livets glädje och sorg.